tisdag 1 december 2009


Här har inte bloggats allt för flitigt den senaste tiden, först var jag alldeles trött efter flunsan, sen förra veckan på min lediga måndag, var jag ute på altanen i det ruskigt våta och gråa vädret. Hade bestämt mig för att, nu var det dags att börja julpyssla lite. Det skulle bli en krans.

Katterna höll mig sällskap som vanligt och sprang ut och in genom altandörren och upp i skogen om vart annat. Plötsligt hör jag någon ropa efter en hund och i ögonvrån ser jag något litet vitt fluffigt....jag bara vet att det är min Elsa. Jag släpper allt och rusar upp på vårat berg mot skogen. I samma stund har hunden kommit ikapp Elsa och jag ser hur han biter tag runt hennes kropp och trycker ner henne mot marken. PANIK!!! Vågar inte gå nära hunden, som är en stor pittbull....ägaren kommer, hon får slita isär hundens käkar....jag staplar ner i skogen med mina träskor och lyfter upp Elsan, som är alldeles blöt och smutsig. Hon morrar och skakar...jag skakar också. Vet inte hur skadad hon är...tänker det värsta.

Hela dagen går...Elsa gömmer sig under soffan, under badkaret, sängen, stolar...bord...till slut lägger hon sig i sin låda så jag kan titta och känna på henne. Hon SPINNER...min lilla stumpa. Jag hittar inga skador på henne. Hon ligger i sängen hos mig hela natten och spinner =)

Efter en sådan chock kan det inte bli annat än bloggtorka ;) Resten av veckan pysslade jag bara om min lilla Elsa och pussade och kramade och skämde bort....kan inte fatta vilken oerhörd tur hon hade....och jag, som fick ha henne kvar!






Idag kom solen och kylan, hurra! Vilken LYCKA att få känna kylan nypa i kinderna =) Ikväll är det stjärnklart och gnistrande och alldeles, alldeles underbart.

STÖRSTA KRAMEN