No fisinig
Ända sedan jag såg en sån här “shabby chic plansch” för första gången, har jag velat ha en. Detta var nu ett antal år sedan! Ibland kan det vara bra att tålamodet tryter =) Jag tog helt enkelt saken i egna händer…och målade en. Blev sååå nöjd, och då blir man ju såklart sugen på att göra mer, och mer och….det gick bra tyckte jag…tills Tias kom hem och såg nåt som jag missat! Jag kan ju ändå skylla på att näringen som brukar gå till hjärnan nu i första hand går någon annan stans =) Och nu funderar jag faktiskt på att behålla den som den är, som ett minne av den här tiden och för att den är så himla skrattretande. Och ett gott skratt förlänger ju livet, så why not =)
STÖRSTA KRAMEN
Line
2 kommentarer:
Det tog en stund innan jag fattade vad du menade, men sen skrattade jag hela vägen..... Jag vill också ha en skrattavla, snygg o rolig.
Rydboholm.
Hihi. Så tokigt det kan bli:)
Kram Annica
Skicka en kommentar